CSG Logotype

Sakramenten

Hela kyrkan är sakramental

Sakrament är kyrkliga förrättningar där den fysiska handlingen under inverkan av den Helige Ande får en annan hemlig, för sinnena inte förnimbar, innebörd. Därför är den egentliga ortodoxa benämningen för sakramenten ”mysterion”.

Den ortodoxa kyrkan har aldrig definierat exakt vilka förrättningar som skall betraktas som sakrament, och egentligen är ju hela kyrkan ett mysterion vars existens är sakramental till sitt väsen. Ortodoxa kyrkans lärofäder har varit oense om vilka förrättningar som bör räknas som sakramentala. Helige Johannes av Damaskus nämner två, Dionysios Areopagiten sex och metropoliten Joasaf av Efesos räknar in tio.

Sedan 1700- talet har ändå en allmänt vedertagen praxis utvecklats att ofta räkna in sju sakrament: dopet, myrrasmörjelsen, nattvarden, bikten, prästerskapet, äktenskapet och de sjukas smörjelse.

Det är emellertid viktigt att påpeka att dopet och nattvarden intar en särställning bland sakramenten och att den ortodoxa kyrkan tillhandahåller en mängd heliga handlingar såsom munk- och nunnevigning, vattenvälsignelse, begravning och välsignelse av hem, vilka också är förrättningar med sakramental innebörd.