|
Sakramenten
Sakrament är kyrkliga förrättningar
där den fysiska handlingen under inverkan av den Helige
Ande får en annan hemlig, för sinnena inte förnimbar,
innebörd. Därför är den egentliga ortodoxa
benämningen för sakramenten "mysterion".
Den ortodoxa kyrkan har aldrig definierat
exakt vilka förrättningar som skall betraktas som
sakrament, och egentligen är ju hela kyrkan ett mysterion
vars existens är sakramental till sitt väsen. Ortodoxa
kyrkans lärofäder har varit oense om vilka förrättningar
som bör räknas som sakramentala. Helige Johannes
av Damaskus nämner två, Dionysios Areopagiten sex
och metropoliten Joasaf av Efesos räknar in tio.
Sedan 1700- talet har ändå en
allmänt vedertagen praxis utvecklats att ofta räkna
in sju sakrament: dopet, myrrasmörjelsen, nattvarden,
bikten, prästerskapet, äktenskapet och de sjukas
smörjelse.
Det är emellertid viktigt att
påpeka att dopet och nattvarden intar en särställning
bland sakramenten och att den ortodoxa kyrkan tillhandahåller
en mängd heliga handlingar såsom munk- och nunnevigning,
vattenvälsignelse, begravning och välsignelse av
hem, vilka också är förrättningar med
sakramental innebörd.
|
