Finska ortodoxa församlingen i Sverige
Svenska (Sverige)Finnish (Suomi)
Dagens datum:

Warning: preg_match() [function.preg-match]: Unknown modifier '2' in /home/domains/ortodox-finsk.se/html/plugins/content/AdmirorGallery/classes/agHelper.php on line 406

Warning: preg_match() [function.preg-match]: Unknown modifier 'c' in /home/domains/ortodox-finsk.se/html/plugins/content/AdmirorGallery/classes/agHelper.php on line 406
DSCN0400.jpgDSCN0402.jpgDSCN0403.jpgIMG_2576_1.jpgIMG_2579_1.jpgIMG_2586_1.jpgIMG_2605_1.jpgIMG_2611_1.jpgIMG_2625_1.jpgIMG_2635_1.jpgIMG_2652_1.jpgIMG_2660_1.jpgIMG_2675_1.jpgIMG_2694_1.jpgIMG_2701_1.jpgIMG_2727_1.jpgIMG_2755_1.jpgIMG_2762_1.jpgIMG_2764_1.jpgIMG_2768_1.jpgIMG_2771_1.jpgIMG_2775_1.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 475.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 477.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 478.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 481.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 488.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2011 499.jpgCIMG0854.JPGCIMG0856.JPGCIMG0858.JPGCIMG0859.JPGDSCF4786.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2010 160.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2010 180.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2010 199.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2010 208.jpgKanslian kuvat Marraskuu 2010 209.jpgP1010016.jpgP1010025.jpgFörsamlingens tempel, Helige Nikolaos kyrka, är belägen på Bellmansgatan 13 på Södermalm i Stockholm intill den stora Maria Magdalena kyrka.Det ortodoxa kyrkorummet är en avbildning av världsaltet: kyrksalen avbildar världen och altarrummet som avskiljs från kyrksalen med en bildvägg, ikonostas, föreställer det immateriella himmelrikets verklighet. Ikonostasens heliga bilder, ikoner, utgör hemlighetsfulla fönster in i Guds rike som bedjaren står vänd mot under gudstjänsterna.Endast prästerskapet och särskilt välsignade funktionärer äger tillträde till det allra heligaste, altarrummet bakom ikonostasen. Det gyllene skrinet på altarbordet benämns tabernaklet. Där förvaras redan helgat vin och bröd för sjuka och döende som snabbt vill ta del av Kristi Lekamen och Blod. På altarbordet ställs inte fram blommor eller animaliska produkter, så som böcker med läderbeslag. Det enda offer som bärs fram i en ortodox kyrka är Gud själv, som utgivit sig för människorna genom Kristi offerdöd på korset. Gudstjänsterna utgörs av en samverkan mellan präster, diakoner, läsare, kören och församlingen. Körens delar av gudstjänsterna växlar mellan läsarens, prästernas och diakonernas delar som läses recitativt. Recitativläsningens avsikt är att lyfta fram skönheten och budskapet i de heliga texterna men tona ned läsarens personliga tolkning av textinnehållet. Upprepade böneföljder, då kören svarar "Herre förbarma Dig" eller "Giv, Herre" på diakonens böner, avbryter regelbundet gudstjänsternas övriga liturgiska flöde. Den ortodoxa kyrkomusiken har vandrat en lång väg från Bysans till Norden. Till innehållet är ortodoxa gudstjänster så gott som identiska i alla länder. Gudstjänsttexterna är de samma, bara språket skiljer oss åt. Traditionen har emellertid utvecklat olika musikaliska intryck i olika länder. De melodier du hör sjungas i den finsk ortodoxa församlingen representerar med ett fåtal undantag den ryskortodoxa liturgiska traditionen, eftersom den ortodoxa kyrkan har funnit sin väg till Finland genom Ryssland. Gudstjänsterna upplevs med alla sinnen och kyrkobesökarens bönesuckar stöds genom synintrycken, musiken, doften av rökelse och vaxljus och genom den stående bedjarens sätt att be med hela kroppen. Gudstjänsterna upplevs med alla sinnen och kyrkobesökarens bönesuckar stöds genom synintrycken, musiken, doften av rökelse och vaxljus och genom den stående bedjarens sätt att be med hela kroppen. Fader Timo välsignar församlingen. När en ortodox präst välsignar formar han de grekiska bokstäverna ICXC (första och sista bokstäverna i orden Jesus Kristus) med sina fingrar. Välsignelsen kommer från Gud. Prästen ställer sin kropp till Guds förfogande som ett redskap, men utgör inte själv nådens källa. För de ortodoxa är de heliga fädernas texter och den rika hymnografin lika självklara uttryck för den kristna förkunnelsen som bibeln. De ortodoxa gudstjänsterna följer kyrkoårets kalender och årets olika perioder sätter sin prägel på kyrkans liturgiska liv. Gudstjänsternas texter har förts från generation till generation under hundratals år av kristet liturgiskt liv och största delen av gudstjänsternas hymnografiska material härrör från det gamla Bysans och Mellanöstern. Prästen och diakonen har burit fram det vin och bröd som hemlighetsfullt kommer att omvandlas till Kristi Lekamen och Blod. Den heliga nattvarden intar en särställning bland sakramenten. Nattvardsgudstjänsten som benämns den gudomliga liturgin är kyrkans viktigaste gudstjänst.Två altartjänare vid agape, kärleksmåltiden, som enligt urkyrklig sed dukas fram efter nattvarden. Den ortodoxa kyrkan delar den romersk-katolska kyrkans tro på helgon som människors himmelska förebedjare och beskyddare. Var och en av kyrkoårets dagar är tillägnade några av de helgon som kanoniserats av den ortodoxa kyrkan. Bland dessa intar Jungfru Maria en särskild position som Guds Moder och Gudsföderska. Den ortodoxa kyrkan förvaltar en rik tradition av ikonmåleri, kyrkomusik, arkitektur och kyrkliga textilier och hantverk. Kyrkokonsten grundar sig på den ortodoxa människosynen enligt vilken människan är skapad till Guds avbild. Detta innebär att människan inte bara är en del av skapelsen utan skapar också själv. Kyrkokonsten bejakar hennes kallelse att verka i skapelsen i synergi, samverkan, med Gud. Många ikoner, särskilt undergörande sådana, har blivit speciellt ryktbara. En sådan ikon med svensk anknytning är Guds Moders ikon av Stockholm. Klostren, där en ständig bön pågår för den fallna världen, utgör en självklar del i den ortodoxa kyrkans liv. Under århundraden har monasticismen spelat en inflytelserik roll i utvecklingen av den ortodoxa kyrkans andliga och liturgiska uttryck. Heliga Sergej, Herman, Arsenij, Alexander och Trifon är alla klostergrundare. Deras minne firas i samband med Allhelgonahelgen. Dopet och nattvarden intar en särställning bland sakramenten men kyrkan tillhandahåller en mängd heliga handlingar såsom munk- och nunnevigning, vattenvälsignelse, begravning och välsignelse av hem, vilka också är förrättningar med sakramental innebörd. Här välsignar fader Timo en måltid.Några församlingsmedlemmar utanför Nikolaos kyrka. I mitten fader Timo Lehmuskoski med prästens halskors. Till vänster om honom fader diakon Ilmari Naakka. Bild-2-2.jpgBild-2.jpgBild-3.jpgBild-4-2.jpgBild-4.jpgBild-5-2.jpgBild-5.jpgBild-6-2.jpgBild-6.jpgBild-7-2.jpgBild-7.jpgBild-8-2.jpgBild-8.jpgBild-9-2.jpgBild-9.jpgBild-10-2.jpgBild-10.jpgBild-11-2.jpgBild-11.jpgBild-12-2.jpgBild-12.jpgBild-13-2.jpgBild-13.jpgBild-14-2.jpgBild-14.jpgBild-15-2.jpgBild-15.jpgBild-16.jpgBild-17-2.jpgBild-17.jpgBild-19.jpgBild-20.jpgBild-21.jpgBild-22-2.jpgBild-22.jpgBild-23-2.jpgBild-23.jpgBild-24.jpgBild-25-2.jpgBild-25.jpgBild-26-2.jpgBild-26.jpgBild-27-2.jpgBild-27.jpgBild-28.jpgBild-29.jpgBild-30-2.jpgBild-30.jpgBild-31-2.jpgBild-31.jpgBild-32-2.jpgBild-32.jpgBild-33-2.jpgBild-33.jpgBild-34.jpgBild-35.jpgBild-36-2.jpgBild-36.jpgBild-37-2.jpgBild-37.jpgBild-38-2.jpgBild-38.jpgBild-39.jpgBild-40-2.jpgBild-40.jpgBild-41.jpgBild-42.jpgBild-43.jpgBild-46.jpgBild-48.jpgBild-49.jpgBild-50.jpgBild-51.jpgBild-52.jpgBild-53.jpgBild-54.jpgBild-55.jpgBild-56.jpgBild-57.jpgDSCF5389.jpgDSCF5390.jpgDSCF5392.jpgDSCF5395.jpgDSCF5397.jpgDSCF5398.jpgDSCF5401.jpgDSCF5402.jpgDSCF5404.jpgDSCF5405.jpgDSCF5406.jpg

AdmirorGallery 2.0, author/s Vasiljevski & Kekeljevic.